Comments (3) Eftersom vi vant oss vid att spela golf i betydligt varmare väder, känns det lite för kallt att spela här hemma än så länge.
Vi kommer dock fortsättningsvis att blogga om olika golfbanor vi spelar på under golfsäsongen i Sverige och även i andra länder vi ev kommer att besöka.
På torsdag befinner vi oss i Halmstad och då spelar vi golf om vädret tillåter.
Vi hann flyga hem från Frankrike strax innan vulkanen på Island satte käppar i hjulen för de flesta flygturer i Europa. Det var dock med blandade känslor vi kom hem. Efter så många månader i värme, fryser vi både inomhus och utomhus. Glädjande nog har golfbanorna öppnats så vi ser fram emot att spela i Sverige och framförallt på vår hemmabana Onsjö Golfklubb. (www.onsjogk.com).
Trots alla fina golfbanor vi spelat på under det senaste halvåret, har i alla fall jag, ofta tänkt på hur härligt det känns att stå på tee ett på hemmabanan en solig sommardag…
Efter gårdagens ansträngande golfrunda på St Donat, fortsatte vi vår träning inför golfsäsongen i Sverige. I dag var det promenad uppför den mycket branta backen längs Chemin des Clos upptill keramikstaden Vallauris, som gällde. Längs denna ”runda” pustade vi ut lite då och då för att beundra fransmännens fantastiska trädgårdar med allehanda citron- och apelsinträd samt andra växter, som vi oftast odlar i kruka.
Uppe i Vallauris besökte vi ”alla” keramikaffärer för att slutligen, som vanligt, handla det vi ville ha på COUP de SOLEIL. Därefter var det dags för den sedvanliga cappuccinon…
Då var det dags för spel på kanske en av de bästa banorna här nere på rivieran. Kostnaden för spel är 78 Euro per person och en buggy kostar 39 Euro. Vill man vill bli medlem så går inte detta eftersom det är en privatägd bana. Man kan däremot lösa en spelarlicens som kostar 5 250 Euro per år per par. Man måste vara tidigt ute för att få denna möjlighet eftersom de bara tar in 250 medlemmar per år. Vi kanske inte skall klaga på våra golfkostnader i Sverige, som eventuellt är de billigaste i Europa.
Banans längd är 5 705 m, 5 267 m, 4 784 m och 4 342 m. Det är bara att välja vad som passar bäst. Banan är ganska smal och inte helt lättspelad med mycket backar och dalar, vilket gör den till en mycket unik bana. Greenerna håller högsta klass liksom fairways och bunkrar. Omgivningen är inte så vacker men banan har ändå en viss charm. Det finns träningsområde och drivingranch. Drivingranchens bollar är tyvärr av dålig kvalitet och får betraktas som närmare stenkulor än golfbollar.
Trängseln på banan är inte så stor. Man kan ofta boka för spel samma dag eller dagen innan om det inte är storhelg, då är det något svårare att komma ut. Det finns ett fint klubbhus med både shop och restaurang med priser som är skäliga. Omklädesrum finns i anslutning till klubbhuset. Det är en mycket vacker byggnad med en fin altan där man kan avsluta sin golfrunda med middag eller kanske en cappuccino med eller utan grädde. Själv föredrar jag med grädde på toppen.
Rating: 
När man har möjlighet att slappna av och slipper att bekymra sig, ges lätt tillfällen till reflektion. Regnar och blåser det håller man sig helst inomhus. Minnen dyker upp, inte bara från det senaste halvåret när vi befunnit oss på resande fot, utan från hela livet och från alla upplevelser man formats av. En känsla av tacksamhet dyker upp även över de ”små” saker man ofta inte skänker en tanke. Då är det lätt att förundras över naturens under. Under dagens promenad upptäckte Britt och jag en vallmoblomma som sträckte sig upp ur den kargaste miljö man kan tänka sig. Vi förundrades även över ovanliga träd vi inte sett tidigare.
När vi kom hem, förundrades vi även över Tiger Woods golfspel i Masters, trots att han inte tävlat under de senaste fem månaderna……
Eftersom våra svenska vänner Tord och Britts stora intresse är golf så har mycket av vår tid tillsammans under den senaste veckan kretsat runt golf, golfträning, golfspel, vilka banor vi ska spela på osv. Förutom att vi spelat på Grande Bastide (www.opengolfclub.com/grandebastide) i Chateauneuf de Grasse och på Riviera Golf de Barbossi (www.rivieragolf-ddeb.fr) utanför Cannes, har vi tränat golfslag på drivingranch, bunkerslag och haft ett antal puttningstävlingar…
I dag spelade vi på Barossibanan, som är kuperad och en utmaning. Det var soligt och varmt under tiden vi spelade så nu halvligger vi trötta framför teven och väntar på något som kallas för El Clasico..det lär vara fotboll…
Bilder
Denna bana som ligger i närheten av Valbonne passar utmärkt när man inte har spelat på ett tag. Det är en parkbana, mycket öppen och därmed förlåtande om man slår snett. Det är bara på de fyra sista hålen där det krävs precision, annars är bollen borta. Banan är kort med längder på 5 929 m, 5 416 m, 4 988 m och 4 559 m. Vi valde att spela på 5 416 m resp 4 559 m. Banan håller god klass, greenerna är lite långsamma men ändå jämna, fairways håller bra kvalitet och omgivningen är ganska vacker med bergen i bakrunden. Banan är öppen, blåser det är banan inte så trevlig, men i fint väder är den mycket behaglig och lämpar sig bra för de som har högre handikapp.
Priset för spel är 72 Euro och hyra av buggy kostar runt 40 Euro. Det finns ingen drivingranch och träningsmöjligheterna är mycket begränsade. På denna bana kan man bli medlem för 50 000 kronor per par och spelaravgiften är då 30 000 per par och år. Restaurangen ligger vackert ut mot hål nummer 18 och personalen pratar bra engelska, vilket inte alltid är fallet på golfbanorna i Frankrike. En hel del svenskar är medlemmar i klubben och den har även många greenfeespelare. Även medlemmar i de nordiska föreningarna på rivieran spelar här och har måndagar som speldag.
Restaurangen är trevlig och har god mat till bra priser. Det finns tillgång till omklädesrum i anslutning till shoppen, som har ett rikligt urval av golftillbehör.
Rating:
Bilder
Denna bana får anses som den bästa av de två banor som finns i Mandelieu, strax utanför Cannes. Banan, som är en parkbana, är kort men trots detta svårspelad eftersom den är smal och med många svåra utslag. Banans längd är 5 444 m, 4 897 m, 4 370 m och 4 081 m. Den håller god klass med bra fairways och greener, som dock är något långsamma. För att scora här bör man ha en dag då golfslagen är raka, annars går det illa. Vi valde att spela från 5 444 m resp 4 081 m. De är lätt att komma ut på banan då det oftast inte är köer. Vi bokade för spel samma dag som vi skulle spela. Priset är något högt, 90 Euro per person och 45 Euro för en buggy.
Klubbhuset är en av de vackraste i området med en mycket fin vy över banans sista och första hål. Restaurangen serverar god mat och även lättare rätter finns. Omklädesrum finns i källaren under restaurangen och hela anläggningen håller god kvalitet, för det är en av de dyraste banorna runt Cannes. Då har jag uteslutit Mougins banor, varav en är privatägd och därför inte spelbar. Greenfeen på den andra är 150 Euro.
Rating:
Under Tord och Britts fjärde resa till Golfe Juan fick de äntligen möjlighet att besöka Picassomuseet. Detta museum har renoverats och varit stängt under flera år men är nu åter öppet. En intressant upplevelse, som följdes av inhandlande av diverse godsaker på marknaden i Antibes. Dyra delikatesser men ack så goda…En cappuccino på torget åtföljdes av träning av golfslag och puttningstävling i Opio Valbonne… Damerna mot herrarna. Herrarna vann med liten marginal, kanske beroende på att Britt puttade i handväska och promenadskor…
Färsk sparris och underbar fisksoppa har lagats och kortspel i form av ”plump” har spelats…Vem som vann, det berättar jag inte…
Nu är det full vår på franska rivieran. Efter två mulna dagar återvände solen när Tord och Britt anlände. Det innebär att frukosten intas på en solig balkong och golfträning hägrar. Idag åkte vi till Mandelieu utanför Cannes och tränade golfslag och puttning på Riviera Golf de Barbossi (www.rivieragolf-ddeb.fr/). En vacker och utmanande bana med en fantastisk utsikt från klubbhuset.
Panorama Theme by 
Themocracy
